Tillbringade 2 timmar ute i snön med pulkadragning, pulkaåkning, ett antal ggrs vante-strul och lika många ggrs ryggböj utan eftertanke.. När jag kom hem kände jag av ett bälte av stelhet i ländryggen men ryckte på axlarna åt det eftersom jag förstod att dagens aktivitet skulle kännas på en otränad morsa som jag.. Sen hade jag bokat tid hos naprapaten för min nacke och tänkta att det var ju skönt :D

Vad händer? Jo, jag kommer till naprapaten Josefin som ber mig lägga mig och vila lite på rygg. SÅ skönt med dämpad belysning och avslappnande musik. Ligger där en liten stund och känner av svanken så jag drar upp benen för att orka ligga kvar. Då släppte det.

När Josefin kommer in för att påbörja sin behandling på mig kan jag inte ta mig upp. Alls. Det var som knivar i hela ryggslutet och jag försökte behärska mig så gott jag kunde men jag var inte långt ifrån tårar. Tro mig. Det gör ondare än att vara nysnittad. Helt sjuk smärta!

Nåväl. Med försiktiga röresler fick jag iallafall behandling för det hon kunde hjälpa mig med. Risken att det är diskbråck finns och då får man inte manipulera leden. Det är tydligen svullet i området kring kotan som strular så det lutar åt det. USCH!

När jag kom hem vilade jag en stund och det var med gråt som jag kom upp och kunde ta mig från möbel till möbel i lägenheten. Får ju inte ta smärtstillande annat än Alvedon eftersom jag ammar-så det kommer att göra ont ett tag till. FAN! FAN! FAN!