Min älskade (lillstora) plutt fyllde 2 år i måndags och jag blev lite stum och tårögd en stund över att tiden gått så fort och en tillbakablick innebär så enorma mängder minnen, framsteg, trötthetssymptom och framför allt kärlek. Hur kunde jag tro att jag visste var livet var innan jag blev mamma? Egentligen? Gud så mycket tid som slösats på skit och onödiga saker... Nu bakar jag haha vem 17 hade trott det? Inte min kusin iallafall som asgarvade när han fick höra det..hehehehe..